Mycket långt men behövligt inlägg
Kategori: Mat
MItt liv raserade, allt gick åt helvete. Vaknade i morse och gick inte ner i vikt igår, jag fick reda på att jag måste till rättegången och bröt ihop i skolan och hade panikångest.Jag kände verkligen att jag inte klarade mer, att det var dags att ge upp. Redan innan jag pratat med Eva om rättegången så kändes det som att ingenting kunde få mig att må sämre. Så var inte fallet!
Sen kom de små glimtarna av ljus så plötsligt, som jag annars alltid letar efter när jag mår dåligt. Jag såg massa knoppar till snödroppar (våren är på väg), Simon fick reda på att han ska börja plugga så om tre månader fixar vi ekonomin någorlunda igen, pappa stod vid min sida och stöttade mig mer än på många år (det med rättegången som han ska försöka att lösa även om Eva inte kunde) och sen redovisade jag på svenskan trots ångest, trots panik, trots sociala problem, trots allt som hade hänt och till råga på allt, trots att jag redan sagt till henne att jag verkligen inte ville och hon godkände det. Det bästa av allt är att det gick hur bra som helst och alla gillade det. Känner mig lite stolt även om jag inte är nöjd med arbetet.
Maten idag har gått så bra. Bara ätit lite spenat (salt, vitpeppar, vitlökspeppar), ostekt kassler (åt bara upp typ hälften, kanske två tredjedelar) och en tesked lätt cremé fraiche. Sen har jag ju fått i mig kaffe med mjölk i och mjölken betyder ju mer kalorier. Men har haft mindre mjölk så kanske 1,5 dl lättmjölk sammanlagt. Känns som att jag kanske har gått ner till imorgon och det hoppas jag verkligen.
