Är fortfarande sjuk även om det är lite bättre idag. Förhoppningsvis så kan jag åka och hälsa på R imorgon. Saknar henne som fan. Vikten går också lite bättre idag. 79.4 kg och har bara ätit ca 1 dl minikeso än så länge. Snart är det middag vilket resulterar i fingrar i en redan trasig hals för vi ska äta fläskkotlett (med grönsaker och en msk lätt creme fraich).
Jag är så lättirriterad idag och det blir inte bättre av att Simon sitter och petar på mentala blåmärken och typ säger "gör det ont där?".
Sjuk med förkylning och bihållsinflammation. Jag har gått upp hur mycket som helst bara för att jag inte spydde igår efter allt jag åt och drack. Men idag blir det nästan fasta eftersom jag inte kan svälja. Jag ska bara äta överkokta grönsaker och kanske lite kyckling om det går. Detta är i alla fall mina planer fast dem följer jag sällan. Orkar dock inte vara så här tjock. Ska ner till 77 innan den 19/8 och idag vägde jag 80.6. Detta kommer nog bli tufft!
Gick upp som fan igår trots att jag inte åt så mycket (väger nu 79.4). Antar att det mesta är vätska eftersom jag vet att jag samlar på mig jättemycket när jag är bakfull. Jag skulle egentligen festat igår men ångrade mig, tog en massa piller och stannade i fåtöljen. Idag har jag fått i mig två macker med två hotdogs men fick upp dem igen. Ska snart och hämta min kylväska som jag har glömt hos Martin och sen ska jag handla på krysset (bröd, potatisgratäng och kakor). Hetsdag idag för Simon är hos en kompis. Jag funderar på att skriva till G och fråga om han vill ta en kopp kaffe med mig men vet inte om jag vågar. Jag vill inte känna mer än vad jag redan gör men mår inte bra om jag inte får umgås och prata med honom. Fan, jag har sånna jävla problem!!!
Mitt blodtryck är alldeles för lågt. Kan inte ta mer än tre steg utan att vara på väg att svimma. Det är sjukt jobbigt men ändå värt det. Behöll inte någonting igår heller, förutom vätska då så klart och gick ner till 77.5 kg. Det känns så jävla skönt. Så efter en vild natt så är jag väldigt trött och mår inte så bra (psykiskt). Jag tror att jag är på väg ner i en svacka igen och jag hatar det. Det är så nära Emmas årsdag nu och jag vet inte hur länge till jag kan leva medan hon är död.
Jag gick upp till 80.4 i onsdags men nu är jag nere på 79 igen och efter att inte behållt någon mat alls sen onsdagmorgon så är jag nu sjukt hungrig. Jag, Jenny och faktiskt Han ska ner på stranden idag och där ska vi fika, dricka kaffe och äta bulgur/äggsallad (efter att vi badat så klart) och jag tänkte först att jag inte skulle spy upp det. Nu är det det enda jag tänker på. Hoppas att toaletterna är okej där idag (dem brukar vara det) för jag klarar inte av att äta annars och då kommer någon av dem bli sura på mig.
I allmänhet så går väl saker och ting lite bättre nu. Jag tar inte mina oxascand var dag nu när jag har lergigan men somnar inte heller om nätterna. Ligger oftast i flera timmar och flyr från allt självhat. Jag vet att jag har kommit en lång väg men än kan jag inte se ljuset i tunneln jag springer i.
Har börjat skriva dagbok igen, om saker jag inte ens kan skriva ut här. Dock behöver jag en ny för denna är snart slut. Jag önskar att jag inte hade varit i en ekonomisk katastrof.
Har varit igång typ hela dagen med att fixa här hemma och ska snart och handla. Allt för att komma på andra tankar. Har ätit en gång (kyckling, grönsaker och lite vitlöksdressing) och fått upp det mesta igen. Simon gick omkring i lägenheten så vågade inte fortsätta. Jag har börjat skita i vilket. Han kan inte tvinga mig att sluta.
Jag saknar så att det gör ont i hela kroppen på mig. Känner mig så ensam och bortglömd och det trots att jag och pojkvännen varit på dejt. Hur kan jag må dåligt nu när jag borde må bättre. Jag vet att jag gjorde rätt. Men, nu har jag en massa lergigan i kroppen och väntar på att jag ska bli trött. Har inte fått någon riktig sömn, det kan jag bara få av en massa tabletter, så hoppas på att den kommer inatt.
För övrigt så suger ni på att kommentera, typ lika mycket som jag suger på att skriva!
Har berättat allt om den andra för Simon, han har inte lämnat mig. La den andra bakom mig igår vilket ledde till att han blev sårad. Men jag vet att jag älskar Simon mer än allt annat här på jorden och jag klarar inte av att ständigt gå omkring och ha dåligt samvete så nu är det över. Dock hänger ångesten fortfarande över mig så idag ska vi ner till apoteket och hämta ut fler oxascand och lergigan innan vi ska på bio och se The Lone Ranger.
Jag trodde verkligen att jag skulle gå upp jättemycket över sommaren men mer än halva lovet har gott och jag har rasat i vikt istället. Väger nu 79.6 och hade som mål att väga under 80 innan jag började skolan (19/8). Skönt, men jag märker att min kropp inte riktigt vill mer. Mår ständigt illa, magkatarren är extrem av allt kaffe på fastande mage och vi ska inte ens prata om mitt blodtryck. Men bara 15.6 kg kvar nu sen är jag klar och då ska jag sluta med detta och bara äta hälsosamt och träna istället. Men just nu går det inte, är fortfarande för fet och äcklig. Jag hatar verkligen min kropp och jag litar inte på vågen. Ser fortfarande ut att väga över 100 kg och när jag ser personer som säger att dem väger mer än mig så tror jag inte på dem. Jag är tjockare än alla jag känner!
Jag klarar inte mer av denna ångesten. Jag sätter mig i denna skiten själv och vägrar låta bli. Äter mina oxascand var dag och på måndag hämtar jag ut lergiganen med. Jag måste fly tills jag vet hur jag ska lösa detta.
Har varit stabil med ätandet ett tag trots släktmiddagar och bröllop. Väger 81.2 så det är skönt. Dock sitter jag och äter cheez balls nu och åt två bullar med ost till frukost. Jävla skit! Men åt bara 6 små köttbullar med några bitar broccoli igår.
Nej, nu ska jag dö lite framför Hitta Nemo och vänta på att Shane ska vakna så hon kan komma hit och sticka ner med mig på karnevalen här i stan.
Några av bilderna från min systers bröllop igår
Mitt liv just nu är ett pussel så jag tackar mina älskade oxascand för deras stöd.
Ikväll blir det Hoffmaestro för dem drar igång Landskronakarnevalen och sen träffa efterlängtad släkt (men är sjukt nervös på grund av det).
Imorgon gifter sig min storasyster och jag är nästan klar med allt inför denna dag.
Bilden förklarar det som gör mest ont just nu men orkar inte berätta mer om det. Vissa vet, vissa behöver inte veta!
Tillbaka påoxascand igen för nu slutar jag andas. Några månader ifrån dem men det gick inte mer. Har förstört så mycket och dränker mig själv i ångest och dåligt samvete.
Nu till något roligare. Mitt hjärthalsband gick sönder för några veckor sen men idag har jag ny kedja så det känns bra. Sen gifter sig min Syster på lördag och det är både kul och nervöst. Halva slökten kommer ner från Västergötland då också.
Nej, nu ska jag kolla min film och försöka att sluta tänka.
