Förlåt för att jag varit dålig på att blogga men det är för att jag har haft en väldigt dålig matperiod vilket gjort att
jag har haft konstant ångest och lever med ständig saknad efter diciplinen som jag hade ett tag. har gått upp till
typ 92. Jag är fan den enda människan som går upp i vikt trots att jag spyr upp allt. Min kropp lägger på sig all vätska jag får i mig och det vet jag anledningen till. Jag har dock gått ner 20 cm över bredaste stället på magen (kärlekshandtagen) och det känns bra i alla fall. Men det är en sån lång bit kvar och jag vet inte hur jag ska orka hålla ut.
Ska köpa rosa pärlor imorgon för att göra ätstörningsarmband som kan hjälpa mig att bli påmind och sen ska jag försöka igen för jag orkar inte må såhär.
Nej, dags att poppa en massa piller och kolla på Ghost Wisperer och bara försvinna.
Har ont i magen tack vare all ångest över ekonomin. Det kommer gå åt helvete nu. Fick hem en räkning från sjukhuset på 400 och måste betala det för att kunna använda mitt högkostnadsskydd även om jag vill prata med dem och fråga om vi kan skjuta upp betalningen. Vi ligger så back och jag vet inte hur vi ska klara oss nästa månad.
Äter hela tiden känns det som. Har ingen ork till att kämpa. Lyssnar på så hög musik så mina trummhinnor skakar och jag orkar inte bry mig. Vill stänga ute världe och bara försvinna. Men det går inte för jag måste plugga. Har redan skickan in hemtentan i religion och nu är det bara svenskan och samhällen kvar. Måste bli klar med det innan onsdag. Vill inte! Orkar inte!
Nej, dags att laga panerad schnitzel och bli ännu fetare. Tar tag i detta imorgon igen!
Har migrän och tandvärk samtidigt och på samma sida. Det gör så ont så jag sitter och gråter och har ändå tagit två smärtstillande, en lergigan och ska ta en oxascand med. Jag klarar inte av denna smärtan. Vill bara försvinna. Det går inte!
Jag tänkte först inte blogga idag eftersom jag skäms över att jag inte klarade av vad jag planerat. Nu känner jag
att jag måste få det ur mig annars så spricker jag. Först så trodde jag att Simon inte skulle vara hemma på hela eftermiddagen och kvällen vilket betydde att jag inte hade behövt äta någonting alls idag så alla kalorier som jag hade fått i mig hade varit från mjölken i kaffet. Sen får jag reda på att han är hemma tills halv åtta och det betyder att jag måste äta mat. Då bestämmer jag mig (korkad som jag är) för att äta godis, mackor och tonfiskröra med mackaroner eftersom planen om att inte äta ändå är förstörd. Så nu sitter jag här och smakar spya i munnen (även om jag borstar tänderna hur mycket som helst) och har tjockisångest.Gick även bara ner 6 hg igår så det är helt värdelöst. Men jag kan inte träna utan att såren på benen spricker och det går bara inte.
Nej, nu går jag och lägger mig i sängen, tar en massa piller och läser. Vill bara försvinna just nu!
Ännu en natt spenderad på akutpsykiatrin och allt bara för att jag råkade skära mig i tummen. Men är hemma och har fått sovit 4 timmar i alla fall och nu är Simon med mig igen. De ville lägga in mig som det verkade men jag tyckte inte att det behövdes och att jag har det stöd jag behöver hemma. Har svårt för att gå nu igen eftersom att paniken gick ut över mitt ben, hela låret faktiskt. Så idag skiter jag i vikten och äter choklad och chips och kollar supernatural.
Har gått ner tre kg på två dagar och detta förstör jag genom att vara äcklig, vidrig och värdelös och ge vika efter suget. Fast mitt sug gick inte över när jag åt mackor med ost, så gick vidare till chokladbollar och det hjälpte inte heller. Så jag gick ner till affären och har nu ätit mjuk pepparkaka, en glass och mazariner (stavning?). Har spytt tre gånger och mår fortfarande piss. Magen gör ont men jag får inte upp mer än slem nu. Jag orkar inte ha det såhär. Jag vill ha diciplin nog att kunna stå emot. Nu ska jag inte äta mer för ens ikväll då det bara blir middag. Håller bara tummarna för att jag inte ska gå upp så mycket tack vare detta.
Jag är tjock och äcklig och orkar inte cykla. Fryser och skakar, är trött och har ångest! Har bara druckit kaffe, cola light, massa vatten och ätit lite soppa (70 kcal) idag och isglass gjord på fun light. Ändå känner jag mig helt uppsvälld och orkar inte med mig själv. Jag vill verkligen skada mig och jag märker att mina tankar glider åt det hållet så fort jag inte uppehåller gärnan. Vill egentligen bada för att jag fryser så mycket men vågar inte för är rädd för mig själv. Varför ska onsdagar vara så svåra?
Jag hatar mig själv för att jag inte följde dieten igår och jag hatar mig för att jag inte cyklade. Nu sitter jag i skolan och är smällfet, måste dra in magen och får bara dricka kaffe, te, vatten och cola light/zero. Kommer inte hem för ens sent i eftermiddag eller tidig kväll och då kommer jag tvingas till att äta. Men det blir bara laxsallad för mig del och sen kanske 1 dl kvarg till kvällsmat. Måste försöka att cykla 3 mil idag istället men helst 5. Tror dock inte att jag kommer att hinna det.
Vi har rast tills om en timme och då har jag STUD. Jenny ska hjälpa mig med svenskan för jag ligger så jävla back. Orkar inte plugga, orkar inte bry mig. Vill bara hem, gömma mig och vara smal!
Jag orkar verkligen inte. Gick upp 2.4 kg igår, hur fan kan man ens göra det? Nu väger jag 91.7 och hatar mig själv så fruktansvärt mycket. Detta leder till att jag bara ska se färdigt detta avsnitt Supernatural, sen till langaren för att betala för ölen, efter det till City Gross och köpa kattmat och sen hem och kolla mer Supernatural och cykla minst tre mil. Jag kan inte se ut såhär mer!
Vägde 89.5 imorse och fattar inte hur det gick till med tanke på mängden öl jag drack.
Har ångest för att jag inte kommer kunna spy här hemma på några dagar. Simons ena kompis trillade in i toalettstolen så den gick sönder i bak så nu kan man inte spola och porslinet är sönder. Man måste slå ner allt med en spann vatten vilket jag inte litar på är tillräckligt bra för att få bort spyor. Vill inte gå upp i vikt men vet att jag kommer göra det nu. Förhoppningsvis så har vi en ny toalettstol på måndag i alla fall.
Hjärtat rusar upp i halsen och jag är helt yr. Allt jag kan göra är att skriva för vågar inte ta mina benzo för om de tar slut för fort så kanske Dr L inte skriver ut fler. Försöker att bara skriva, dricka te och andas. Allt är bara så svårt just nu. Inte i allmänhet, bara nu. Måste hålla ut för det går snart över. Den enda positiva saken med borderline tror jag. Just nu känner jag att jag bara inte klarar mer. Jag orkar inte! Jag måste!
Idag har varit än rätt bra dag. Gick ner 1 kg igår så väger nu 92.6. Jag var även med i "Folk och försvar"-rollspelet på samhällslektionen idag och denna lektion uppskattades av både mig och majoriteten av klassen. Har även varit bra dag för maten idag. Bara ätit 0.5 dl mini yoghurt, några tuggor köttfärslimpa med spenat och lätt crème fraich och annars druckit kaffe, lightsaft och pepsi max. Har dock inte spytt idag. Hoppas på att väga 91.5 på fredag för nu har jag haft det som mål så länge. Blir dock svårt att klara eftersom jag inte kan röra mig så mycket.
Fick svar av Dr L om mina oxascand och han har skrivit ut nya. Men eftersom han fått reda på att jag var på sjukan och akutpsyk, att jag har haft återfall och med tanke på att jag hag ökat konsumtionen av mina benzo så vill han att jag ska återuppta kontakten med DBT-teamet. Jag vill inte och känner inte att det behövs. Några små återfall men jag mår bättre nu och har redan inte tagit några oxascand sen i mellan fredag och lördag och jag känner inget behov av dem. Kommer låta de 3 jag har vara ett tag och sen hämta ut de nya när jag tagit mina sista. Är bara rädd att han ska sluta skriva ut mina tabletter.
Jag är så jävla vidrig. Åt pizza och godis innan och till mellanmål åt jag lite glass med chokladsås. Har bara spytt två gånger och känner mig så smällfet. Imorgon börjar jag svälta mig igen. Jag orkar inte bry mig mer. Ska även till skolan imorgon. Måste ,även om jag har fruktansvärt ont. Just nu känns det som att jag har feber i låren. Men men, sånt är livet.
Jag orkar inte riktigt med denna dagen. Allt gör ont, både fysiskt och psykiskt och jag kan inte sluta tänka på choklad bara för att jag inte kan träna och mår skit. Jag klarar inte av någonting förutom att ligga i fotöljen och jag tror att jag håller på att få infektion i ena benet. Tvättar som fan men kan inte låta bli att pilla på ruvorna. Vägrar att åka in igen!
Har kommit fram till att stanna hemma från skolan imorgon eftersom jag knappt kan gå utan att det börjar blöda hur mycket som helst. Får läsa boken och bara ligga ner med benen högt.
Äter glass med maränger och jordgubbar och kollar på House. mår inte bra alls och vill bara bort. Vill bara träna men kan inte.
Fredagen gick bra fram till jag skulle hem själv och bröt ihop framför stället där jag blev misshandlad för så många år sen. Gömde mig i en buske och skar mig hur mycket som helst över båda låren. Det blev ambulans med älsklingen till sjukhuset där jag vägrade få mina sår sydda, tejpade och limmade. De körde mig till akutpsyk där jag fick ha övervak även om Simon också var med och efter att ha sagt att jag bara vill hem och sova och inte vill ta livet av mig just nu så skickade de hem mig. De ville först ge mig en sjukresa men jag och Simon tyckte att det var bättre om jag fick åka tåg och vara ute i luften lite. Så vi var hemma vid 9 och fick sova ca 3 timmar innan vi åkte till Simons mamma för att fira hans bror.
Jag måste säga att jag inte riktigt vet vad jag skulle gjort utan Simon. Han gör så jag inte faller tillbaka helt. Dock är det ett stort problem att jag inte kan träna just nu eftersom jag fortfarande blöder hela tiden. Och jag har under helgen gått upp till 93,4 kg!!!
Jag orkar inte med mig själv och mitt mående. Vill bara ge upp och ligga i sängarna hela tiden. Andra mår också dåligt och vill ha mitt stöd men vet inte hur jag ska kunna trösta dem om jag inte ens kan trösta mig själv. Måste ta tag i vikten igen, det är det enda jag mår bra av. Från och med nu så tar jag tag i vikten igen, äter bara nyttigt, dricker bara te, kaffe, vatten och light och får bara fuska på helgerna. Måste gå ner i vikt!
Förlåt för att jag inte skrivit men har verkligen inte orkat. Har haft en bulimivecka med bara en massa hetsätningar och fingrar i halsen. Upp 2 hg denna veckan så jag känner mig helt värdelös. Jag orkar inte leva såhär mer. Måste bli smal, måste bli kvitt ångesten.
Tre återfall på tre veckor och jag vet att det kommer bli fler de närmaste månaderna. Jag klarar inte av att stå emot som jag gjorde innan. Idag är det dock lite bättre så ska snart städa och sen diska, äta mat och duscha (stoppa fingrarna i halsen).
Jag är en tjej på 23 år som kämpar med borderline, PTSD och ätstörning av blandad typ. Detta är mina vardagstankar om att överleva på mitt eget vis och min resa till att få plats i mig själv.
